De nya, vedeldade bastuugnarna med kontinuerlig uppvärmning är klart bättre än de gamla. Förbränningen är renare, mängden skadliga utsläpp är mindre och verkningsgraden är bättre – vedförbrukningen är också mindre än tidigare. Det är dock alltjämt svårt att jämföra bastuugnarna. Det blir dock lättare när den för vedeldade bastuugnar avsedda standarden för produkttestning som fastställer utsläppsgränser tas i bruk under de närmaste åren.
Verkningsgraden för vedeldade bastuugnar har blivit väldigt mycket bättre under det här årtiondet. Nu talar tillverkarna om en verkningsgrad på upp till 70–80 procent. Med en bra verkningsgrad avses att en eldstad med ved ger större verkning till det man vill ha: att värma bastun. Ingen värme går till spillo och det går åt färre klabbar – man sparar även pengar om man köper ved.
Tillverkarna har lyckats minska bastuugnarnas utsläpp bland annat genom att förnya utformningen av brännkammaren och ventilationen under förbränningsprocessen.
Det finns dock ännu utrymme för utveckling i det här området. I Östra Finlands universitets forskningsprojekt KIUAS konstaterades att det mellan olika bastuugnar förekom sjufaldiga skillnader i massutsläppen av mikropartiklar, i PAH-utsläppen (polycykliska aromatiska kolväten) var skillnaderna till och med hundrafaldiga.
Narva Fiilis Kota Inari Plus 2
Börja med CE-märkning
Hur ska man då veta, om den nya vedeldade bastuugnen är utsläppssnål och energieffektiv – för att inte tala om hur bra den är inom dessa delområden? Det är svårt att jämföra eftersom mängden kriterier och forskningsdata fortfarande är liten. Även om de nya bastuugnarna i regel är bättre än de gamla betyder det inte att varje bastuugn som nu finns på marknaden skulle vara utsläppssnål och energieffektiv.
– En bra utgångspunkt för valet är att bastuugnen har CE-märkning. I den nuvarande märkningen ingår redan co-värde (brandgasutsläpp) och verkningsgrad. De berättar dock inte tillräckligt om bastuugnens miljökonsekvenser och hälsopåverkan. CE-märkningen är fortfarande i det närmaste tillverkarens försäkran om att bastuugnen uppfyller kraven på säkerhet, hälsa, miljö och konsumentskydd.
Det lönar sig att gräva fram mer sifferinformation från bastuugnstillverkarnas webbplatser. De mest upplysta tillverkarna uppger siffror, särskilt om de är tillräckligt bra för att utnyttjas vid marknadsföring.
Kaminer och ackumulerande eldstäder fick officiella utsläppsgränser genom de så kallade ekodesignbestämmelserna i början av 2022. Liknande bestämmelser håller på att utarbetas för vedeldade bastuugnar när standarden för testning av produkter förnyas. När standarden är färdig blir det lättare att jämföra produkter. Enligt planerna ska standarden träda i kraft från början av 2024, men den blir sannolikt fördröjd.
Harvia Linear 22 Greenflame
Utsläppen handlar om små skillnader
När du funderar på utsläppsfrågor ska du dock inte glömma den viktigaste principen vid valet av bastuugn: eldstaden ska vara rätt storlek för din bastu.
En alltför stor bastuugn behöver mycket ved för att hetta upp stenarna och värmer slutligen bastun så att den blir alltför het. En alltför liten bastuugn slösar också klabbar när bastun trots intensiv eldning inte orkar nå upp till en bra badtemperatur – eller gör det väldigt långsamt och samtidigt slösar med ved och spottar ut utsläpp.
Även om bastuugnen är toppmodern är det lätt hänt att de teknologiska framstegen förstörs genom felaktig användning. Du ska inte bränna skräp eller annat material som innehåller skräp – inte ens mjölkburkar – i eldstaden, om du verkligen vill tänka på utsläppen.
Det bästa valet med tanke på effektiv funktion är torra klabbar som tänds ovanifrån exempelvis med hjälp av några täljda spån eller en bit näver.
Inte heller detta är ännu allt. Fyll inte eldstaden till bredden eftersom det ökar utsläppen, men främjar inte egentligen uppvärmningen av bastun. En ny, lämpligt stor sats klabbar läggs in först sedan när de föregående har brunnit ner till en glödbädd. Det är också klokt att börja med små vedträn och fortsätta med lite större.
– Utsläppen ökar redan om klabbarna brinner huller om buller i eldstaden och inte i en relativt tät grupp, påpekar Tissari.
Harvia Linear 18 Caompact
Lär dig att använda bastuugnen
I samband med Östra Finlands universitets KIUAS-forskningsprojekt upptäcktes en omständighet som en vanlig bastueldare sällan kommer att tänka på: eldstadens funktion förändras när bastuugnen används. När eldandet inleds är eldstaden kall och veden förgasas långsamt. När eldstaden har blivit het, brinner samma mängd klabbar snabbare, effektivare och renare.
Detta betyder att det lönar sig att lära sig hur man ska använda den egna bastuugnen för att kunna hålla styr på utsläppen. Om tillverkaren erbjuder en bruksanvisning för bastuugnen, lönar det sig att följa den. Små justeringar kan bli nödvändiga, eftersom varje bastu, bastuugn och ved som bränns är olika.
I Mellaneuropa har man börjat installera elektriska partikelfilter i ändan på eldstädernas skorstenar för att minska utsläppen. Lösningen har inte väckt intresse i Finland.
Däremot är en enklare och billigare lösning under utveckling. Den går ut på att mikropartiklarna från den brinnande veden laddas elektriskt och samlas upp redan i eldstaden. Mikropartiklarna bränns även omedelbart bort i eldstaden i stället för att släppa dem ut tillsammans med rökgaserna.
Kan mikropartiklarna som uppstår när veden brinner vara skadliga för bastubadarna? Här är ännu en överraskning som KIUAS-forskningsprojektet har avslöjat: Mikropartiklar frigörs alltid till inneluften i bastun, till exempel i samband med att luckan till eldstaden öppnas när klabbar läggs till eller för att bättra på glöden. Det lönar sig alltså att eftersträva en ren förbränning.
Fotona: Harvia och Narva