Det är möjligt att avlägsna de problem som orsakas av skog som växer intill ellinjerna genom korrekta vårdåtgärder. Det är något som alla drar nytta av.
Distributionsstörningarna minskar, bygg- och reparationskostnaderna för linjerna blir mindre, skogarnas tillväxt blir bättre och ägarna får intäkter från trädförsäljning.
Enligt Asmo Karvinen är det inte ändamålsenligt att dra kablar i stället för ellinjer som är i gott skick, istället kan man förlänga deras livscykel genom att effektivisera vården av ledningsområdena.
Många alternativ
– Vi följer upp i vilket skick ellinjerna är och mängden störningar på olika linjeavsnitt. Utgående från den information som vi får väljer vi det lämpligaste genomförandet för respektive mål. Linjens livslängd, läge och skicket på skogen som växer intill linjen inverkar på valet. Därefter inleder vi närmare planering och kontaktar skogsägarna, berättar Asmo Karvinen på Kymmenedalens Elnät. – Mellanspänningslinjernas ledningsområde är i allmänhet 10 meter brett, men det är möjligt att även välja ett 40 meter brett ledningsområde för skog, som växer intill ledningarna och som är i åldern för terminalavverkning eller nära den, varvid träden inte längre räcks så långt att de kan skada linjen. I unga skogar kan vi göra en gallring eller avlägsna överståndare för att vårda skogen, vilket stärker trädbeståndet och minskar mängden träd som utgör ett hot mot linjen. Innan vi avverkar skog kommer vi alltid överens om åtgärderna med skogsägarna, påpekar Karvinen.
Virke som avverkas från ledningsområden säljs genom gemensam försäljning eller så kan skogsägaren välja att själv sköta virkesförsäljningen. Nätbolaget betalar avverkningskostnaderna och försäljningsintäkterna kommer direkt till ägaren.
Intäkter för skogsägarna
Nätbolaget betalar kostnaderna för avverkningen och intäkterna från försäljning av träden kommer direkt till skogsägarna. För spalter som avverkas innan träden uppnått terminalavverkningsåldern tillämpas en ersättning för förväntat värde varvid det inte uppstår förluster för skogsägarna för avverkningstiden. Parter i det praktiska arbetet är skogsvårdsföreningar och skogsserviceföretag som gör upp planerna, avtalen med skogsägarna, anmälningar om användning av skogen, utför avverkningen och sköter försäljningen av träden. I samband med avverkning av skog som växer bredvid linjerna tar man till vara allt virke som kan säljas. Om ägarna vill kan de också lämna avverkat virke för eget bruk, till exempel för att användas som ved. Virket från hela ledningsområdet som behandlas säljs genom gemensam försäljning eller skogsägarna kan välja att själv sälja träden.
Marcus Gammals berättar att de nya vårdmetoderna fått ett gott mottagande bland skogsägarna. Den breda ledningsgatan ger ett bra skydd för ellinjen och ägaren får full ersättning för intäkterna från skogen.
Problemträd avlägsnas från de angränsande områdena
– Markområdet och trädbeståndet under ellinjerna tillhör markägarna. Nätbolaget har dock i enlighet med avtalet om nyttjanderätt till ledningsområdet rätt att röra sig i ledningsområdet och röja vegetation samt avlägsna träd som utgör en risk. I projekt som gäller skog som växer i närheten av ellinjerna kan en avverkningsmaskin även avlägsna problemträd utanför ledningsgatan, om de utgör ett hot mot linjen. Sådana är exempelvis träd som lutar sig i riktning mot linjen eller murkna samt långa och tunna träd. Riskträd kan avlägsnas från ledningsgatan på en sträcka som ligger inom räckvidden för avverkningsmaskinens bom. Högstubbar som är viktiga för naturens mångfald lämnas dock kvar i skogen, berättar Marcus Gammals vid Kymmenedalens Elnät. – Skogsägaren kan naturligtvis även själv avlägsna problemträd, men när man arbetar bredvid ellinjen gäller det att vara mycket försiktig och säkerställa att trädet aldrig faller över linjen.
Leveranssäkerhet för skäliga kostnader
– För respektive objekt väljs det leveranssätt som är det mest ändamålsenliga. Varje år drar vi omkring 200 km markkabel och kabling lämpar sig väl för vissa objekt, exempelvis tätorter och terräng som det är lätt att gräva i. Om luftledningen som är i användning dock är i gott skick, lönar det sig att utnyttja ledningens hela livscykel med hjälp av vård av träd som växer i närheten av ledningen. I välvårdad skog som växer i närheten av ledningen och på åkerområden är luftledningen en fungerande lösning. I det här objektet stannade kostnaderna vid en tiondedel av det som priset på kabling skulle ha varit, konstaterar Karvinen. Nuförtiden flyttas luftledningar från skogbevuxna områden till närheten av vägar där underhåll och reparationer av dem är lättare att utföra och vägen bildar ett naturligt skyddsområde på den andra sidan av linjen.
Användning av ledningsområden
På ett ledningsområde som har avverkats så att det är bredare kan man fortsätta med skogsodling och göra en föryngring efter avverkningen. Områdena kan även vara lämpliga exempelvis för viltvård, som skyddsområde för insekter och bin eller för underhåll av vårdbiotoper. Om jordmånen är lämplig finns det inget som hindrar från att exempelvis odla julgranar, plantor eller bär. Ledningsområdet där det inte finns några träd kan även vara en bra rutt för snöskotrar, ryttare eller terrängcyklister.