Ansvarsfullhet spelar en viktig roll i byggandet och rivandet av ellinjer. El som producerats på ett rent sätt kan överföras till konsumenterna endast i ett välfungerande nät som ska vara hållbart förverkligat även med tanke på miljön. Elnäten spelar en central roll när klimatproblemen ska lösas.
Såväl internationella energirådet IEA som Europeiska kommissionen har under de några senaste åren lyft fram nätens betydelse i förverkligandet av den gröna omställningen.
– Den gröna omställningen handlar långt om ökad produktion av ren el och användning av ren el. Ingendera av dessa är möjliga, om inte näten är tillräckligt starka så att el kan överföras dit där den behövs, funderar ledande expert Ina Lehto på Finsk Energiindustri rf.
– Inom energiindustrin har ansvarsfrågorna delats upp i sex huvudteman. Det viktigaste är en eftersträvan att hjälpa samhället att bli kolneutralt. I det innehar elnätbolagen en betydande roll, säger Lehto. Ett annat viktigt tema är säkerställandet av naturens mångfald och minimering av naturskador i samband med nätbyggande.
– När ett elnät byggs har det alltid någon konsekvens av markanvändningen. Dessa konsekvenser bör identifieras och hållas så små som möjligt. Nätbolagen har arbetat mycket för det här, men vi kan fortfarande göra och lära oss mer.
Lång återanvändning
En cirkulär ekonomi är en väsentlig del av ansvarsfull verksamhet. Det innebär att material cirkuleras så länge som möjligt, så att det uppstår möjligast lite avfall. Lehto säger att man inom energibranschen har anammat principen väl, samma gäller behovet av att hela tiden utveckla den egna verksamheten.
– Bolagen verkar redan under en lång tid haft bra koll på återanvändning av materialen, exempelvis vid rivning av ett gammalt nät eller byggande av ett nytt. Återvinningsgraderna för exempelvis kablar och transformatorer är ganska höga.
Det finns dock ingen exakt statistik över återanvändningsmängderna i Finland som helhet. Tusentals kilometer av gamla ellinjer i Finland monteras ner varje år när luftledningar ersätts med markkablar. Från dem går tiotals tusen impregnerade elstolpar och tonvis med andra material till återanvändning.
– En del nätbolag har till och med donerat transformatorer som inte längre används till Ukraina! En fin gärning och samtidigt också cirkulär ekonomi, konstaterar Lehto.
Återanvänd på rätt sätt
Men vad händer på riktigt med en gammal ellinje, dess komponenter, när linjen monteras ner.
Merparten av stolparna levereras till anläggningen för hantering av farligt avfall i Riihimäki, där de bränns till energi. Nätbolagen reserverar en liten del av stolparna, dem som är i bästa skick, för reparation av gamla ellinjer. Livslängden för ellinjer med trästolpar har varit omkring femtio år, med dagens impregneringsmedel avsevärt kortare.
Isolatorerna av porslin – alltså de som elledningarna är fästa vid – krossas och återanvänds på samma sätt som krossgrus.
Metalldelarna på stolparna, i likhet med kablarna, återvinns till metallindustrin. Plasten som skalas av från kablarna går till förbränning, dvs. energiproduktion.
I transformatorerna finns komponenter som innehåller bland annat oljor och farliga ämnen. De återvinns som problemavfall medan metalldelarna återvinns som metallskrot.
Förbjudet på den egna gården
Under gångna årtionden var det många som använde av de gamla, impregnerade elstolparna för att bygga på gårdsplanen. Nätbolagen mottar fortfarande ibland frågor om det är möjligt att köpa stolpar. Det är dock inte tillåtet att sälja dem till privatpersoner utan endast till företag, som behöver dem i sin verksamhet.
Det föreskriver lagen som trädde i kraft redan 2004. Samtidigt förbjöd lagen användning av gammalt impregnerat virke i bostadsområden och hushållens konstruktioner.
Förbudet grundar sig på att de gamla impregneringsmedlen är farliga. Koppar-krom-arsenikföreningar, i likhet med kreosot som användes ibland, har identifierats som cancerframkallande ämnen.
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes påpekar dessutom att det är förbjudet att förstöra eventuella gamla impregnerade stolpar som finns kvar på gården genom att bränna dem, eftersom det frigörs mycket farliga gaser från lågorna. All gammal impregnerad ved ska föras till insamling av problemavfall.
Om du trots allt vill använda impregnerat trä för byggande på gården och du behöver robust virke, så finns det nya stolpar som impregnerats med moderna, säkrare ämnen och det är tillåtet att använda dem – på ett ansvarsfullt sätt.
Kymmenedalens Elnät återvinner noggrant och säkert
Inom Kymmenedalens Elnäts område sköts återvinningen av material som tagits ur bruk i första hand av Elvera, som svarar för nätverksarbeten. I återvinningen utnyttjas avancerat nordiskt kunnande
Elvera levererar omkring 3 000 ton stolpavfall till återvinning årligen. En motsvarande mängd metaller gick också till återvinning i fjol.
I år ska stolpar som tagits ur bruk transporteras till Fortums behandlingscenter i Hausjärvi, där de kapas, krossas och bränns till ny energi i Fortums närliggande avfallsförbränningsanläggning i Riihimäki.
Metaller och övriga material som lämpar sig för återvinning förädlas i Stena Recyclings återvinningsanläggningar för återanvändning för industrins behov. Diverse metallfraktioner krossas och förädlas med hjälp av olika behandlingsprocesser till nya högklassiga råmaterial, som levereras exempelvis till stål- och metallfabriker, gjuterier, metallverk, pappers- och plastindustri runtom i världen.
Distributionstransformatorer, som klassificeras som farligt avfall, kräver särskilt omsorgsfull återvinning. Hanteringen av dem kräver tillstånd. Transformatorerna, som går lätt sönder, innehåller hundratals liter av transformatorolja som genom sakkunnig hantering förhindras att komma ut i naturen.
Hos Elvera transporteras transformatorerna till Stenas enhet i Tarvasjoki där de tas isär och återvinns. Metallfraktionerna säljs bland annat till stålfabriker och transformatoroljorna utnyttjas som sågkedjeoljor.
Återvinningsprocesserna utvecklas hela tiden
I återvinningen av material utnyttjas nordiskt kunnande och återvinningen även av de svåraste materialen kan utföras ännu bättre än tidigare. Material som inte lämpar sig för slutåtervinning eller annan användning skickas till en ändamålsenlig slutförvaringsplats som har nödvändiga miljötillstånd.
Målet är att hålla värdefulla råvaror allt bättre i cirkulation och minska på mängden avfall som hamnar i slutförvaring. Samtidigt främjas affärsverksamhetens ansvarsfullhet, minskas koldioxidutsläppen och sparas på jordklotets sinande resurser.