Energibolagen är alltid förberedda på stormar, men hur är det hemma hos er?
I Finland arbetar man hårt för att stormar och andra exceptionella väderfenomen inte ska orsaka stora skador. Energibolagen och deras samarbetspartner följer hela tiden upp vädret och är på sin vakt dygnet runt, även om den vanliga elkonsumenten inte lägger märke till det.
När klimatet blir varmare blir stormar vanligare och de kan vara hårdare än tidigare. Vindbyarna kan oftare än hittills öka till stormstyrka, och när det regnar kan det komma flera centimeter på ett ögonblick.
Övermeteorolog Ari-Juhani Punkka på Meteorologiska institutet.
– Ur elanvändarens synvinkel betraktat är det viktigaste dock det faktum att tjälperioden på vintern blir kortare, säger beredskapschef, övermeteorolog Ari-Juhani Punkka på Meteorologiska institutet. När marken inte är frusen fäller vinterstormar träd lättare än under kalla vintrar – också över ellinjerna.
– I fortsättningen finns det allt fler dagar under året när träden är utsatta för stormvindar.
Enligt Punkka var förra vintern som ett skyltfönster för den riktning dit klimatet i Finland är på väg. Även om klimatet som helhet blir mildare, kommer det dock tidvis att förekomma kalla vintrar och vintrar med mycket snö. Även om vintern i Södra Finland var grå och regnig hade Lappland en rekordmängd snö.
– Skillnaderna kan vara mycket stora i framtiden, säger Punkka.
LUOVA följer upp vädret
I Finland grundades år 2012 systemet LUOVA i syfte att förutspå stormar och minimera stormskador. LUOVA är en informationskanal mellan myndigheter och expertanstalter som varnar och ger information om naturolyckor som riktar sig mot Finlands område.
Det är Meteorologiska institutet, Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral som producerar data till systemet.
Jourhavande vid Meteorologiska institutet och experter som bistår hen följer upp olika informationskällor och analyserar hoten. Utifrån denna information producerar och förmedlar jourhavande väder- och översvämningsvarningar och upprätthåller en lägesbild.
Varningarna delas upp i tre klasser i systemet. Ett mycket farligt väderfenomen orsakar stora skador om det förverkligas, ett farligt fenomen orsakar på sina håll stora skador och ett eventuellt farligt väderfenomen orsakar på sina ställen skador.
Meteorologiska institutet har från första början med hjälp av enkäter följt upp hur nyttigt olika myndigheter anser att LUOVA-systemet är. Punkka gräver fram enkäten från 2018 som var mer omfattande än vanligt. I den fick tjänsten vitsordet 4,5 på en skala från ett till fem där fem var ”mycket nödvändig”.
Driftchef Saku Mässeli på Kymmenedalens Elnät Ab
Stadigt fast i vardagen
LUOVA-systemet är ett viktigt verktyg såväl för energibolagen som exempelvis för räddningsverken. Driftchef Saku Mässeli på Kymmenedalens Elnät Ab sammanfattar saken så att systemet å ena sidan ger tid att förbereda sig för stormar och å andra sidan handleder bolagen att agera på rätt sätt.
– Det är viktigt att vi kan reservera lämpligt med resurser för att reparera stormskador – inte för lite och inte heller för mycket eftersom det skulle orsaka onödiga kostnader. Varje storm handlar om denna skala. Det gäller att kunna reparera felen på så kort tid som möjligt. Systemet LUOVA garanterar oss en snabb och korrekt beredskap att reagera.
Kymmenedalens Elnät Ab följer upp utvecklingen av vädret även bland annat via portalen för kontrollrummen för den kritiska infrastrukturen. Bolaget har tillgång till väderbriefingar som anordnas i portalen av meteorologer på Meteorologiska institutet. De är cirka en halv timme långa virtuella tillställningar som riktar sig till aktörer inom tele-, energi- och räddningssektorerna. Vid briefingtillfället går man igenom den annalkande stormfrontens förväntade framskridande och beteende.
Bolaget utnyttjar även Meteorologiska institutets blixttjänst på sommaren och upplegaprognoser på vintern. Från blixttjänsten kan man få information även retroaktivt vilket gör det möjligt att vid behov i efterhand granska om det förekommit åska eller blixtar på ett område som drabbats av skador.
– Med hjälp av dessa kan vi förbereda oss på stormar och andra exceptionella väderfenomen, säger Mässeli.
Guider för hushållen
Allt detta arbete innebär att allvarliga avbrott i eldistributionen är sällsynta i Finland. Det förekommer mindre avbrott och det lönar sig för hushållen att vara förberedda även på dem.
Förberedelser hemma för undantagstillstånd är ett trevligt göra eftersom man kan inleda dem genom att sitta i länstolen eller vila sig på sängen och bläddra i en smartapparat. Det viktigaste är att fundera igenom allt på förhand: Vad ska jag göra, om det blir elavbrott – för att inte nämna om elen är borta i några dygn – eller om det är svårt att få värme och vatten? Vad ska jag skaffa i förväg?
Om man börjar fundera på dessa när stormen redan har släckt ljusen i hemmet, är man för sent ute.
Meteorologiska institutet producerar utöver myndighetsinformation även väderleksinformation som riktar sig till vanliga konsumenter. Tjänsten som kan också laddas ned i en mobilapparat berättar en fem dygns prognos och visar stormfara med samma färger som i ett trafikljus. När det röda närmar sig är det hög tid att försäkra sig om att trampolinen är stadigt fäst ute på gården och dra upp båten på stugstranden.
Överlevnadsguider som utarbetats av myndigheter är nyttig läsning. Du hittar dem t.ex. på www.kodinturvaopas. fi och www.72tuntia.fi. Guiderna rekommenderar att man är beredd på ett undantagstillstånd som varar i minst tre dygn.
I hemmet ska det helst finnas kärl med lock för bruksvatten, matvaror, basläkemedel, en batteridriven radio och ficklampa, ett campingkök och tändstickor, kontanter, hygien- och första hjälpen-artiklar samt eldsläckningsutrustning.
Av livsmedel håller sig burkmat och torringredienser bäst, frysvaror klarar sig några dagar efter elavbrott. Det lönar sig att tänka noggrant igenom vilka livsmedel man ska ha så att man inte skaffar ett stort lager som sitter och väntar på ett eventuellt undantagstillstånd som inträffar någon vacker dag. Däremot lönar det sig att skaffa ett lager för några dagar av sådana varor som man vet att familjen gillar att äta i alla situationer. Man kan äta av dem småningom i normala förhållanden och sedan fylla på beredskapslagret från den andra ändan.
Hjälp av ett aggregat
Det största problemet under ett långt elavbrott i Finland uppstår när hemmet blir kallt. Inte ens fjärrvärme- och jordvärmepumpar kan fungera utan el. När det är köldgrader ute kallnar trähus till +10 grader på mindre än ett dygn. Det tar ungefär tre dygn för ett stenhus med tjocka väggar att kallna.
Under ett elavbrott ska livet i mån av möjlighet koncentreras till ett rum. Om det finns en kamin eller en ugn i ett av rummen är det rummet det naturliga valet. Det är en god idé att alltid ha ved på lager även om man inte i normala fall eldar med ved.
Ett aggregat är till stor hjälp. Det producerar inte tillräckligt med elektricitet för att värma upp hela huset, men gör det möjligt att laga mat, få ljus i mörkret och håller frysen igång.
De flesta aggregat producerar el med en fyrtaktig förbränningsmotor. Kom ihåg att lägga till bensin på inköpslistan. Det bästa alternativet är bensin för småmaskiner som säljs i plastdunkar. Den osar inte i användning och håller sin kvalitet länge – om du inte behövde bensinen under vintern kan du använda den i gräsklipparen på sommaren.
Det är i många fall en utmaning att hitta en plats för aggregatet. Apparaten får inte användas inomhus på grund av avgaserna. Det kan inte heller lämnas ute i regnet. Däremot är en veranda eller t.ex. en carport ett lämpligt ställe. Därifrån dras elen in med en ledning som är avsedd för utomhusbruk.
Här återkommer vi till inledningen av personlig beredskap: Det lönar sig att genast läsa bruksanvisningen för aggregatet medan du ännu sitter bekvämt i soffhörnet. När det är mörkt och strömavbrott hittar du ändå inte bruksanvisningen och har inte heller tid att lära dig aggregatets funktioner.